livet i vinglaset

Jag har tidigare liknat mig vid en limmad tekopp... va fan menar jag då?
Jag menar att jag likt en limmad mugg inte klarar av hetta så som jag från början gjort.
Har någon haft sönder mig? Tappat mig? Har jag bara spruckit av hetta? eller är det någon sorts felkonstruktion?
Jag har levt och av att leva blir man tärd. Jag har härdats till stål men har en svag konstruktion. Ytan ser stabil ut men det finns så många svagheter. Jag har satt mig i situationer som lett till tårar och sorg. Men det har även fått mig att veta vad jag vill. Det har fått mig att bli mera ärlig mot mig själv och min omgivning, känslomässigt våga för tiden är dyrbar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback