Angelicc 2.0

Jag har sedan ett tag varit lite snurrig i huvudet, jag vet att jag har lågtblodtryck så jag har misstänkt att det beror på det. Men sen så tänkte jag att jag kanske dricker för lite vatten och äter för lite frukt, men det hjälpte inte att åtgärda det. Ju mer tiden gått ju snurrigare har det blivit.
Jag glömmer nycklarna i dörren, glömmer vad folk heter, vad jag ska handla, vad saker heter osv. Men "viktiga" saker kommer jag ihåg. Jag använder mig sällan längre av en kalender utan har börja komma ihåg möten och andra viktiga datum, men de är alla de där små sakerna jag glömmer. Jag har hört att det är vanligt fenomen när man är småbarnsförälder...
Idag blev det ett tag så snurrigt i huvudet att jag var tvungen att sätta mig ner och för ngr sekunder kände jag mig osäker på var jag var. Plus att jag är inne på vecka två med huvudvärk och min hy ser ut som... ja jag vet inte vad. Ringde till vårdcentralen och sa "Jag vill verkligen kolla upp varför det blir så här även om det är mest troligt att min förvirring är ett personlighetsdrag" ett gott skratt fick jag och en tid på fredag.

Jag har under över en vecka fixat med mitt arbetsprov.
Även fast jag inte arbetat med det varje dag i en vecka så har det tagit upp en stor del av mina tankar. Nu när det är inlämnat så är det bara att vänta. Jag fick en känsla av att jag inte kommer komma in och det känns tråkigt. Jag vet inte varför jag ska lägga ner mer kraft och energi nu när jag ändå inte kan påverka utfallet. Det som händer händer. Men jag tror att det är min tro på att det bara varit slöseri med tid om jag inte kommer in. Alla de där timmarna kunde spenderats annorlunda. Men jag behöver inte se på det som timmar som bara ägnade för att uppnå ett mål i framtiden när det är i nuet som jag upplever livet. I "nuet" när jag arbetat med arbetsprovet har jag lärt mig massa saker, jag har lärt mig saker om mig själv och fått nya insikter. En av sakerna jag upplevt är att jag gör sakar för mig, för min skull inte för att behaga ngn annan. En annan erfarenhet har varit att det är inte tiden utan vad jag gör med tiden. Spelar ingen roll om jag arbetar en timma, står Lola och snorar på mig större delen av tiden är den timman inte lika lång som en timma när Lola sover. men men  inte ska jag lägga mera tankar på det.
Bara släppa och gå vidare.

Jag ser fram emot morgondagen. Oavsett väder tänkte jag hänga på gården med Lola. Lola älskar att gå runt ute på gården och plocka med pinnar och fylla hinken med sand, då får jag tid att sitta och läsa på ngn av bänkarna.
nej jag tar tillbaka det där...
Om det inte regnar ska jag hänga på gården med Lola eftersom det inte funkar så bra att läsa i regn så kan jag lika gärna leka med henne inne om det regnar eller så åker vi iväg på sköj!

Idagarna har jag i tanken arbetat på mitt arbetsprov som ska vara inne 15 april. Igår fick jag möjlighet att sitta ner i flera timmar och fixa med arbetsprovet. Lola var med Jessica, Olle och Linn på naturhistoriska så henne behövde jag inte ägna några tankar. Det enda som jag la min energi på var arbetsprovet och att rasta Dillon.
Det gav resultat. Jag blev klar med arbetsprovet och jag var nöjd över det slutgiltiga resultatet.
Idag var det dags att trycka foldern jag gjort. Efter frukost och morgonpromenad med hunden gav jag med Lola i vagnen iväg till ett tryckeri inne i centrum. Jag hade med mig arbetet på ett minneskort så där här ska väl gå vägen?

Men nej... tryckaren försökte och försökte. Men bilderna kom inte med, texten kom inte med... å vad blir det för folder då? Det blir ingen folder, det blir bara ett papper med en layout på.
Det första jag tänkte va "jag kanske har gjort fel, det är inte omöjligt" men sen så mindes jag att jag hade testat att skriva ut foldern hemma och det hade gått bra (om man bortser från att skrivaren saknade magenta och färgerna såg mystiska ut) Tryckaren försökte om och om igen. Inget gick. Lola började bli hungrig så jag fick åka tillbaka hem och då var jag övertygad om att jag förvirrat lyckats spara filen på ngt konstigt sätt.

Hemma igen serverade jag mat till Lola, försökte äta lite själv samtidigt som jag fixade med dokumentet och sparade om det i två olika varianter. Lola var snabbt färdig och hon ville oxå hjälpa till med datorn. Kladdiga mat fingrar letatde sig runt på datorn! Gav henne en liten yoggi så hon skulle sysselsätta sig de få minuterna jag behövde för att göra en provutskrift. Helt upptagen av att greja med skrivaren upptäckte jag inte att en kladdig yoggi hand letat sig fram till datorn. Nu var laptopen full med yoghurt. Torka Lola, upp med barnet i soffan och med datorn i knät satt jag mig brevid henne. Efter ngr minuters fixande fick jag ut en kopia på datorn och det bar iväg till tryckeriet igen.
Nu upprepades allt igen.
Det gick inte att trycka min folder. Något var fel.
Som tur var hade jag med mig datorn och jag sparade om den i olika format... inget fungerade. Nu hade det gått nästan två timmar, Lola hade somnat i vagnen, jag hade börjat fundera på om jag skulle börja röka och tryckaren hade ytterligare en gång konstaterat att det inte gick att skriva ut. Det var bara att ge upp.
Jag blev skickad till ett nytt tryckeri och efter ett litet äventyr där så fick jag fixa allt själv och då gick det. Nu har jag min folder (en jag glömde två kopior på tryckeriet) Jag var väldigt nöjd med resultatet men självkritiska tankar lurar inne i mig.
Imorgon ska jag lämna in det. Sen är det bara att vänta och se.