Bröllop
Hur ska ett bröllop vara?
Massa gäster, livemusik, häst med vagn, rosa tärnor, stor tårta, en stor brudklänning som ser ut som en tårta, något blått, något nytt, något gammalt och något lånat.
Det är så det ser ut i de stora romantiska filmerna.
Men hur vill jag har det?
Jag och min sambo har pratat om att gifta oss. Jättekul! Men varje gång det kommer på tal så får jag ont i huvudet. Han tycker att en förlovning bara är onödigt, att vi inte behöver det eftersom vi kommer att gifta oss. Jag kan väl hålla med om att man inte behöver förlova sig och anser själv att förlovning är något som sjönk i värde när halva tonnårs-sverige förlovade sig vid millennieskiftet. Förlovning är alltså enligt min mening till för dem som inte är riktigt säkra på att det ska gifta sig och till för dem som har ett traditionellt romantiskt synsätt.
Jag är en av dem som vill förlova mig innan. Jag vill sätta in en liten annons i tidningen, rodna inför kollegor och vänner när de säjer "Oj! Jag visste inte att ni hade förlovat er. Grattis!" få ett samtal från mamma efter hon läst annonsen i tidningen.
Förlovning är hemligt för mig. Något bara jag och min fästman ska göra i smyg och sen helt plötsligt dyka upp med att vi är förlovade. När man gifter sig vet ju alla om det innan, ingen överraskning där.
Ipren behovet får jag alltså från tanken av att jag aldrig kommer att vara förlovad. Jag kommer inte ha det där kontraktet på "att vi ska gifta oss snart".