Ja det höll ju inte länge...

Tog min egentid den där dagen av en speciell anledning.. jag hade väldigt mycket grubblerier och jag behövde släppa en grej och lägga det bakom mig. För mig fungerar det då att bryta med omvärlden och ta en paus. Känna att det fungerar jättebra att bara vara jag och Lola. Känna hur skönt det är att bara vara vi och göra det som faller oss in, inte behöva rapportera till någon, inte behöva höra av mig och ge någon form av lägesrapport.
Det är inte mitt ex jag behöver släppa, han är min bästavän!
Det är min illusion om att jag tror att jag behöver någon för att må bra, illusionen om att jag behöver vara bra eller på ett speciellt sätt för att bli älskad. Jag har funderat mycket på varför jag börjar gilla en person och jag vill absolut inte att orsaken ska vara att jag är rädd för att vara ensam och jag törstar sällskap. Jag har ett förflutet där jag lätt hoppar från relation till relation för jag anser att jag är så bra på det här med tvåsamhet och jag gillar tanken av att vara ett team med någon.
Min dag som jag tog och bara gjorde saker som jag gillar var underbar! Jag tog paus ifrån att vara perfekt, rolig att umgås med och attraktiv. Jag umgicks och pratade med dem som står mig närmast, dem jag inte behöver kallprata med, dem som älskar mig när jag är konstig... för konstig är jag ibland.
Men så lyssnade jag på låten...

Nu vet jag inte vad som är sanning i mina tankar längre.
Vem är det jag försöker övertala egentligen, troligtvis försöker jag övertala mig själv att jag inte gillar dig...
du kom mig för nära, därför flyr jag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback