Det skulle ju inte bli såhär!
Det skulle inte bli så här!
Hon var ju påväg att bli frisk.
Allt såg ju bra ut.... gjorde det inte det?
Jag hade tänkt att ringa nu i flera dagar men det blev alltid så sent på kvällen.
Jag hade tänkt å ringa och tacka för överkastet.
Nu är det försent.
Det skulle inte bli så här!
Jag kommer till Gotland i sommar och då ska vi ses... men det går inte.
Vi kommer aldrig ses igen...
Jag tänker på dina stickningar som inte är avslutade
Jag tänker på vävstolen som står stilla, kanske med en halvfärdig duk
Jag hade tänkt å ringa.
Förlåt, det skulle inte bli såhär
Tack för överkastet
Ner och bulta på säcken
Tårarna färdas längst kinden, det bränner i huvudet
Har haft ett långt samtal med en vän
Jag vill verkligen inte umgås med någon idag
Jag vill vara själv, ensam
Låt mig vara
Så fort dottern somnat ska jag träna lite boxning slå och sparka lite på säcken.
Det bränner i huvudet
Jag har blivit en vulkan
Lava forsar ut mina ögon
Alla flyr från mig
Jag förstör allt som kommer mig nära
Jag äter upp omgivningen
Det bränner i huvudet
Lava färdas längst kinderna
Bloggar på fyllan och lyssnar på breach
Ja innan jag fortsätter med mitt otroligt djupa inlägg så ska jag varna att jag fått i mig några öl... Inte många utan några. Jag har kommit hem stängt av mobilen och tänker inte sätta på den på 12 timmar. Jag har till min glädje hittat massa ost i kylen och mina "nyttiga snacks". Hmm läste att Gojibär är nyttigt så jag smälte choklad och blandade i egenhändigt rostade nötter (som jag läst är nyttigt) och gojibär=nyttiga snacks?
Jag har tidigare ikväll varit på trukken... Det var lite folk för att vara "årsfest" trodde att det skulle vara flera. De banden som spelade var väl inget jag head bangade till av lycka men de var OK. På plats fanns det även en spådam som med öppensinnat hjärta berättade vad framtiden hade att bjuda på. Nu kan jag utan överraskning möta min framtid... men jag lovar att spela överraskad! Hon sa bland annat att jag kommer inte hitta min stora kärlek inom snar framtid utan istället finna en fantastisk vänskap.
-Inget mig emot! Vänskap välkomnar jag så gärna! allt ut över vänskap är en bonus!
Hon fyllde i att min nästa kärlek kommer vara en vän där vänskapen utvecklas till något mera och det kommer blomma, lite konstigt nog sa hon sen att jag kanske inte känner den personen än... Jag kommer även bli väldigt framgångsrik men kommer vara tvungen att jobba hårt för det.
Jag anser inte att "success" kan mätas i pengar utan i mäts i välmående. För tillfället ser jag mig som väldigt framgångsrik, mitt liv innehåller allt vad jag vill att det ska innehålla och jag är helt övertygad om att framtiden kommer innehålla precis allt jag tror att jag behöver.
ja ja
Jag har träffat flera intressant människor ikväll. En av de mest intressanta var en kille som ropade ut "hallå, jag har diarre och ska bajsa men det finns två toaletter här, är det någon som måste gå på toa?"
Jag som höll på att spricka för att jag var så kissnödig kastade mig in på toaletten tillsammans med killen. Ja visst fanns där två toaletter! Jag satt på ena och han på andra. Det slutade med att jag och Onkel (som han kallas) jämförde underkläder, för av någon konstig anledning hade han trosor på sig. Vi kom fram till att mina spetshotpans var snyggare än hans svarta bomullstrosor :) Härligt när människor blir så berusade att alla gränser försvinner!
I slutet av kvällen blev det bråttom! Jag stod och pratade med ngr tyskar som fick väldans brått för att sista bussen skulle gå. Kvar stod jag med Bellan och hennes kille... men va fan jag ska ju med tyskarna och bussen!!
Småsprang efter tyskarna och ropade "deutschland"! Trevliga tyskar var det ialllafall, bästa bussresesällskapet!
Nej nu är jag hemma iallafall. Mobilen är avstängd på obestämd tid... hatar att jag kolla mobilen hela tiden så det är lika bra att bara stänga av den och inte höra den ringa/vibrera
Nu ska jag fylla på mig själv med ost! Sen kommer jag publicera detta inlägg på FB och troligtvis ångra mig sekunderna efter...
Piercat nippeln
Jag har låtit min vän som går som piercinglärling ta hål i min bröstvårta. Tydligen är bröstvårtor lite känsligt, man kan inte ta en bild och ha som nya profilbilden på fb. Istället för att publicera en bröstvårta i era ansikten tänkte jag istället publicera en lite mera smakfull bild
Hade egentligen planerat att se på film med Xet men han fick ett erbjudande som lockade mer. Jag unnar han äventyr och lycka här i livet!
Jag ändrar lätt mina planer, jag hänger inte upp mig på att något inte blir som jag planerat utan jag slänger istället om planerna. Ikväll har det blivit ler-ansiktsmask och serier, helt underbart och lugnt!
svämmar över!
Den senaste tiden har jag svämmat över av känslor. Vet inte om det är våren som gjort sitt men jag har nästa runnit över av kärlek!
Mamma var på besök och jag känner att jag tycker om henne så mycket, jag är stolt över henne och hon är världens finaste! En vän har passat dottern väldigt mycket och jag känner hur jag är djupt tacksam över att hon finns och jag älskar henne så! Hon kommer alltid med visdomsorden på skype, hon ruskar om mig och vågar säga "Angelica skärp till dig!" hon är underbar.
Sen har jag min finaste familj med systrar och bröder(även där räknar jag in mina vänner som jag ser som systrar!). De finns alltid där! När jag behöver någon att prata med, någon som ställer upp, någon att umgås med. Det är en kärlek som kommer vara för evigt, kanske den enda kärlek som kommer i närheten av frasen "tills döden skiljer er åt". Pappi är såklart en av dem jag svämmar över för! Han är rolig min pappi :)
Sen har jag dessa män å pojkar i mitt liv som jag gillar, oj, oj vad jag sparar på era komplimanger till regniga dagar.
Inte att glömma alla underbara vänner, vänner som jag träffar men även de som jag bara "träffar" över nätet, vänner kan jag inte få för många av!
Sist men inte minst tänkte jag nämna de stora känslorna jag har för dotterns pappa. Vi är inte ett par och det kommer aldrig bli vi igen, men han betyder så mycket för mig och vi kommer alltid ha ett band som inte går att bryta.
Hur är jag då som är kräfta?
En kollega hetsade mig till att läsa om stjärntecken. Det började med att han tyckte att jag skulle läsa om kräfta vs jungfru, eftersom min mamma är jungfru och jag känner att jag kommer toppen överens med henne! Nu har jag hittat en text om hur jag då förväntas vara som kräfta. Jag tycker att mycket stämmer in!
Jag är väldigt känslig, lyhörd, familjekär, samlar på foton, social, trogen, pysslig, humoristisk, kreativ, intuitiv. Jag delar gärna med mig av mig själv och överöser gärna personer jag gillar med kärlek, kramar och komplimanger. Kärlek är ju gratis och underbart att ge!
Men jag tar inte allt personligt. Om någon inte gillar mig är det deras förlust och vilken förlust det är! Ett dömande är bara en åsikt och inte fakta.
Om Kräftan:
Omtänksamma Kräftan sätter familjen och vännerna i främsta rummet. En hemkär och förstående natur som värdesätter långvariga vänskapsband. I relationer och samarbete kan Kräftan vara försynt och försiktig, tassa lite som katten kring het gröt. En reserverad men samtidigt social natur. Kräftan är känslig för omgivningens reaktioner och söker uppskattning och bekräftelse.
Kräftan är en romantiker som tycker om att samla minnen. Uppväxtmiljön och barndomsvänner brukar ha stor betydelse långt upp i åren. En trofast och varmhjärtad person, som är angelägen om att bevara kontakten med släkten, vännerna och sin historia. Kräftan älskar att samla foton och ägodelar som väcker kära minnen.
Vattentecknet Kräftan styrs av Månen. Det gör Kräftan sensitiv och lyhörd. En sökande känslomänniska med hjärtat på rätt ställe. Den som är präglad av detta vattentecken sträcker gärna ut en hjälpande hand. Den stora känsligheten gör att Kräftan är sårbar till sin läggning och tenderar att ta saker personligt. Samtidigt finns en outtömlig värme som Kräftan gärna delar med sig av. Det är viktigt för Kräftan att känna sig behövd och uppmärksammad, att få sympati och uppskattning. Med sin mjuka och förstående läggning får Kräftan många förtroenden och själsfränder. Den som är präglad av detta emotionella tecken söker sig gärna till roller där möjlighet ges att visa omsorg om andra.
En beskyddande läggning är kännetecknande liksom ett stort trygghetsbehov. Kräftan ställer alltid upp för en vän i nöd och behöver få uttrycka sitt rika inre liv. En kreativ ådra hör ofta till bilden. Intuitionen är stark och hemmet är Kräftans bas. En fantasifull och humoristisk känslomänniska, som gärna roar och pysslar om sina närmaste.
Jag är väldigt känslig, lyhörd, familjekär, samlar på foton, social, trogen, pysslig, humoristisk, kreativ, intuitiv. Jag delar gärna med mig av mig själv och överöser gärna personer jag gillar med kärlek, kramar och komplimanger. Kärlek är ju gratis och underbart att ge!
Men jag tar inte allt personligt. Om någon inte gillar mig är det deras förlust och vilken förlust det är! Ett dömande är bara en åsikt och inte fakta.
Om Kräftan:
Omtänksamma Kräftan sätter familjen och vännerna i främsta rummet. En hemkär och förstående natur som värdesätter långvariga vänskapsband. I relationer och samarbete kan Kräftan vara försynt och försiktig, tassa lite som katten kring het gröt. En reserverad men samtidigt social natur. Kräftan är känslig för omgivningens reaktioner och söker uppskattning och bekräftelse.
Kräftan är en romantiker som tycker om att samla minnen. Uppväxtmiljön och barndomsvänner brukar ha stor betydelse långt upp i åren. En trofast och varmhjärtad person, som är angelägen om att bevara kontakten med släkten, vännerna och sin historia. Kräftan älskar att samla foton och ägodelar som väcker kära minnen.
Vattentecknet Kräftan styrs av Månen. Det gör Kräftan sensitiv och lyhörd. En sökande känslomänniska med hjärtat på rätt ställe. Den som är präglad av detta vattentecken sträcker gärna ut en hjälpande hand. Den stora känsligheten gör att Kräftan är sårbar till sin läggning och tenderar att ta saker personligt. Samtidigt finns en outtömlig värme som Kräftan gärna delar med sig av. Det är viktigt för Kräftan att känna sig behövd och uppmärksammad, att få sympati och uppskattning. Med sin mjuka och förstående läggning får Kräftan många förtroenden och själsfränder. Den som är präglad av detta emotionella tecken söker sig gärna till roller där möjlighet ges att visa omsorg om andra.
En beskyddande läggning är kännetecknande liksom ett stort trygghetsbehov. Kräftan ställer alltid upp för en vän i nöd och behöver få uttrycka sitt rika inre liv. En kreativ ådra hör ofta till bilden. Intuitionen är stark och hemmet är Kräftans bas. En fantasifull och humoristisk känslomänniska, som gärna roar och pysslar om sina närmaste.
Drömmar och åter drömmar
Jag tänker mycket... eller nej jag funderar. Jag funderar och funderar.
På mitt liv, mitt föräldraskap, min framtid, lägenhet, sommar, ekonomi osv.
Igår var jag så rastlös i kroppen, alla funderingar for runt och blev som en orolig klåda. Jag försökte göra annat som kunde distrahera mina tankar men inget hjälpte. Ljudet av huset knakande letade sig in i mig, ljudet av hundens klor mot golvet blev som hagel mot mig. Jag drack upp det sista av vinet jag hällt upp och letade fram mina träningskläder. När alla andra försök att hindra tankarna vet jag att ut och springa brukar fungera, inte jobba; Springa!
Jag började direkt utanför huset, benen gick av sig själv. Vinden slet tag i mitt hår och smekte min kind, komma bort från alla tankar och störande ljud gjorde mig tårögd av lycka. Klockan var straxt efter 23 och förorten där jag bor sover. Jag och hunden var nästan helt ensamma ute. Jag tycker det är läskigt att springa så sent på natten så steg längden ökade och hastigheten med den. Efter 26 minuters planlöst virrande i hodden var jag hemma igen, helt slut! Sist jag var så här slut var när jag sprang en stafett i höstas... och då kräktes jag tre-fyra gånger efter målgång.
Fungerande springandet?
För en kort stund...
På natten kom mardrömmarna, hemska och verkliga. Nu idag är det som om jag inte sovit i natt.
Dra mig i håret, passionerat och hårt
Nu har jag blivit dragen i håret passionerat och hårt :)
Sånt jag inte skrivit i min status rad på FB
Denna vecka har jag hållt mig från att skriva allt för konstiga saker på FB skriver dem här istället!
"Trodde mobilen var trasig men upptäckte att den var full av jordnötssmör"
"Satsar inte alla mina tillgångar på en åsna, jag sprider ut dem"
"Kåt och ensam"
"Nu har jag blivit dragen i håret... men för löst"
"Älskar mitt jobb och mina kollegor"
"Tror att Daniel Craig har torr, platt gubbrumpa, annars hade vi fått sett den i Casino Royal"
"Älskar er alla, kärleken är obegränsad"
"Två prickar ska opereras bort"
"Nu ska jag börja banta, 10kg ska bort"
"Jag är nog lite kär i Seth Rogen, men han är tydligen förlovad :("
"Jag ska aldrig bli kär, ingen mera speciellkärlek"
"Åå nej varför mår jag så här? Jag är ju hård och tuff!"
"Måste sluta kolla mobilen hela tiden"
"Huvudet på skaft och fin rumpa, den kommentaren värmer!! tack J"
"Knulla är en rolig aktivitet... och roligare om man är vän med den man gör det med"
"Jag är den nya Jesus, dömer ingen"
"Jag har inga förväntningar annat än på mig själv"
"Vill du bli kär i mig?"
Everybody fucks
Lyssnar på System of a down - Violent pornography
Ibland, faktiskt ganska ofta är det jobbigt att vara förälder. Tänka på att inte svära så dottern hör, laga mat som är hälsosam och dessutom som dottern gillar (ibland känns det som det hade varit lättare att bygga en rymdraket än att laga mat till dottern) sen ska det brottas på med kläderna, leta reda på regnkläder som ligger någonstans, leta reda på nappen, stå ut med skrik, alltid ha packad skötväskan, inte få någon egentid, sätta tydliga gränser, vara konsekvent, bygga med duplo, främja barnets språkutveckling, trösta när litet finger kommit i kläm, orka vara bollibomap rolig även när natten bestått av mardrömmar och kass sömn (som är så återkommande), planera hämtning/lämning på dagis, sen ska jag städa, tvätta, diska sen + det den ständiga ångesten om att jag borde göra mer, borde vara lite bättre mamma...
Besöket på Liseberg var underbart! Det ord som dottern använt sig flitigast av idag är "roligt" och roligt har vi verkligen haft! Vi har åkt allt som hon får åka. Dessvärre är de hon får åka mest snurr-karuseller. Barnkaruseller går runt, runt, runt... och i en evighet! Jag har inga problem att åka balder, spinrock och alla de där vuxen karusellerna men att sitta i en liten kopp som snurrar runt runt är jobbigt! Dotterns breda leende har hjälpt mig från att inte kräkas efter varje tur. Hennes glädjetjut har fått mig att känna att det är inte alltid jobbigt att vara förälder, det kan även vara förbannat skoj! Även när dottern åkte en karusell själv och jag stod och tittade på så njöt jag! Att se henne så fylld till bredden av "roligt" fick mig att må så bra ända in i mamma-själen!
Det är verkligen skoj att vara mamma! Det som sätter krokben för mitt föräldrarskap är endast mig själv, med kass inställning blir det en kass utgång. Om jag istället ser förbi den lilla kropp och mina bedömningar så kan jag se en underbar person som är rolig att umgås med.
Nästa helg ska jag och dottern på naturhistoriska! Det ser jag fram emot!
Funderar på cykel
Jag har en gammal vacker skrot-cykel som jag funderar på att fixa upp till en fungerande cykel... kruxet är bara det att ramen ligger i min gamla källare. Jag har skruvat loss hjulen och sadeln för allt de tänkte jag skaffa nytt, planen är att jag ska skaffa ett nytt styre men sist jag provade fick jag inte loss det insåg senare att det är fast svetsat.
På tisdag är jag ledig och tänkte ta mig tid att fixa cykeln och leta delar, ska nog ta en sväng förbi återbruket och se om de kan hjälpa mig med att få loss styret.
Så fort styret är borta kan jag börja slipa ramen och sen lacka! Den ska få lite snygga pinstripes oxå har jag tänkt! Mörkgrön med vita och gula pinstripes! Fan va fint!
I väntan på att sätta igång med mitt cykelprojekt sitter jag istället och kollar på blocket efter tandemcykel. Jag vill verkligen ha en tandem! Har hittat en fin som någon Tommy säljer. Den är ett renoveringsobjekt men jag tycker det är roligt att fixa! Vem som ska cykla med mig på min tandem har jag inte klurat ut än, kanske Zin vill följa med på en cykeltur i sommar?
Det hade varit underbart!
Kryp ner i min säng
Jag älskar att sitta på nätterna i min säng och kolla på serier, skriva och chatta på skajp. Mina nattrutiner så som de ser ut nu fungerar perfekt när jag är ensam. Jag får tid för tankar, jag får utrymme för att låta orden smattra likt en k-pist på datorns tangenter.
Efter natten kommer morgonen.
Morgonen är ensam, tyst och tom. Det är på morgonen jag vill vakna med någon som lägger armen om mig. Jag saknar en sträv morgonandedräkt mot min nacke.
Imorse vaknade jag av att sängen var helt tom, ingen mysig hund att krama. Hunden hade valt att sova i puffen istället och lämnade min säng alldeles för stor och tom. Även fast jag gått upp lite i vikt de senaste månaderna så är det säkert 200kg kvar innan jag kan fylla ut hela sängen.
Snart kommer mamma! Jag hoppas hon vill sova hos mig, i min säng! Tänk va mysigt så kan vi ligga tillsammans och prata innan vi somnar. Vi kan ligga som två tepåsar och dra oss på morgonen!
Jag romantiserar mitt förhållande till min mamma en aning. Hon är inte den som ligger och drar i sängen, hon vaknar och kliver upp och startar dagen. Kanske kan hon ligga kvar lite längre och dra med mig?
Take me the way I am
jag är en and...
Idag 13 maj... lustigt nog fredagen 13de är det min bröllopsdag. Idag är det ett år sedan jag gifte mig. Jag kollade igenom lite bilder från bröllopet och jag frågar mig själv "var jag lycklig då?"
Jag gick förbi skoaffären där vi träffats för första gången och jag ogenerat frågade efter hans nummer, skoaffären var stängd, lokalerna tömda. Där det tidigare funnits skor fanns ekande väggar och dammigt golv. Symboliskt tolkade jag det som att allt är förbi, saker å ting har allt ett slut. Inget varar för evigt. Nu ska allt bort, jag rear ut allt!
Ibland kan jag minnas tillbaka till situationer och jag reser tillbaka i tiden och upplever den känslan som jag upplevde då.
Jag kan minnas tillbaka till när Dillon, min älskade vovve tog sitt sista andetag och jag känner stor sorg och blir ledsen.
Jag kan minnas tillbaka till när jag körde ombord på färjan som tog mig till Gotland förra sommaren och jag känner hur magen fylles av pirrande längtan.
Jag minns hur jag kramade om en gammal vän och känner en stor glädje.
Bilderna från bröllopet fyller mig med ingenting. När jag ser på dem så ser jag en lycklig tjej, en tjej som ser glad ut men jag känner inte igen mig.
Det är inte jag.
Det är inte äkta.
Det är inte jag på bilderna. Vem är hon på bilderna? Vem är hon som står där?
Jag minns hur nervös jag var, hur jag tänkte "vi kommer aldrig gifta oss" Jag minns hur jag tänkte att det här är inget som är ömsesidigt. Det här är inget som vi båda vill. Varken jag eller min blivande make bjöd våra föräldrar på bröllopet...
Det blev inte som jag hade tänkt mig.
Var jag lycklig då?
Den frågan är så oviktig att den inte behöver något svar!
Är jag lycklig nu är det relevanta!
Är jag lycklig nu?
JA det är jag och det helt utan anledning. Jag är inte lycklig för att jag har någon annan, jag är inte lycklig av yttre omständigheter, jag mår bara förbannat bra!
Life is fxxxing good!!
Det spelar ingen roll vad någon säger till mig, det rinner av mig som vatten på en and.
Säg va ni vill jag är en and!
Jag vill nog aldrig gifta mig igen.
Jag vill nog aldrig bli kär.
Jag vill nog aldrig flytta ihop med någon.
Jag vet nog inte vad jag vill imorgon...
Nu har jag bestämt mig!
Innan jobbet träffade jag min underbara fina vän H. Vi stod och pratade lite och jag känner verkligen att jag börjar klarna i mitt huvud.
Jag vet nu mera vad jag vill!
Det känns underbart! Inget mera tillbaka hållande! Inget att ångra på min dödsbädd!
Blev bara mer på hejad av M när han kom förbi!
F*ck så bra det känns!
Vårruset!
Jag har sprungit vårruset!
Hela 5 km har jag rusat och det på 24 minuter. Alla ni som trodde att jag inte skulle klara att springa fuck off! Visst jag kanske tar mig en cigg då och då, jag kanske dricker för många öl när jag är ute, det hindrar mig inte från att lyckligt skutta fram i rosa tights, säger det igen! Fuck off!
Hade fått för mig att jag skulle gå de 5 km pga halsont men när jag väl var där kunde jag inte hindra mig! Jag fick spring i benen och var bara tvungen att springa! Längst vägen stod det musiker som spelade och jag klappade glatt takten till deras toner, inte det minsta trött var jag. Jag skuttade fram!
Detta blev mitt andra löppass för i år så jag är ganska nöjd med min insatts!
Jag kanske inte var snabbast men jag var ta mig fan en av det snyggaste!
singelregler
Bakom mig lämnar jag två långa förhållanden lustigt nog har båda varat i ca 6 år. Jag har där emellan och före haft lite kortare relationer som jag redan från början känt att detta kommer inte leda någon vart. I mitt korta vuxna liv kan jag se tillbaka att jag knappt varit singel längre än ngn månad, jag har alltid varit i en relation med en kille/man. Jag är bra på relationer, jag är bra på att ge partnern utrymme, att göra sina grejer, jag är bra på att vårda relationen, hitta på gemensamma grejer, jag är bra på att veta vilka regler som gäller i en relation. Jag kan allt det där med att planera gemensamma semestrar, middagar med svärföräldrar, umgås med partners vänner och syskon, lyssna och mötas på halva vägen i en kompromiss. Relationer har varit det jag känner mig trygg i.
Nu som singel vet jag inte alls vilka regler som gäller.
Är livet som singel helt regelfritt, ett laglöst land där jag får göra precis vad jag vill?
Nu som singel kan jag sitta i sängen med laptopen i knät och äta min mörka choklad utan att jag måste respektera någon annans behov av sömn. Jag kan om jag nu skulle vilja knapra knäckebröd och kolla på serier i sängen hela natten, den enda jag har att rätta mig efter är mig själv.
Efter en lång period med levnadsregler att rätta sig efter är jag nu i ett laglöst väntrum, jag vet inte vad jag ska rätta mig efter. För tillfället gör jag mycket det som faller mig in, känner jag för att gå ut på krogen och jag har möjligheten så gör jag det men sen så är mitt stora dilemma det där med att träffa andra och då syftar jag till andra som jag kan attraheras av. Som någons flickvän var det enkelt, jag var någons och killar som raggade/stötte på mig var få, de som ändå gjorde det fick ganska snabbt reda på att jag var upptagen/bokad/paxad... kalla det va fan man vill jag var inte singel. Nu som singel känns det som antalet intresserade män har stigit, en man som jag inte känner eller träffat skrev till mig idag och var trevlig. Inte vet jag kanske är han ute efter en vän men mina misstankar för mig vidare och jag tror att han är ute efter något mera. För ett halvårsedan hade allt varit enklare, jag hade lätt kunnat avfärda honom med "Nej jag är gift" men nu så vad ska jag säga då som inte är att ljuga...
Jag har inte lust att avfärda någon pga felaktig grund, jag känner inte ens honom, jag vet knappt vem han är. Visst vi kan ta en fika, visst vi kan ta en tur med din motorcykel.
Men, Men hur många olika män kan jag ta en fika med, en öl efter jobbet, en promenad osv? Hur många får vi singlar träffa samtidigt?
Finns det regler för oss singlar, regler som säger: "Nej gumman lilla en i taget! Se men inte röra"?
Jag har en regel som gäller oavsett civilstatus "Gör vad du vill så länge som du inte medvetet skadar andra"
När jag i hjärtat känner efter (om det är nu där känslorna sitter) känner jag att jag vill inte träffa flera samtidigt, jag vill inte jonglera med människor. En i taget.
Vad är jag ute efter då?
Om det nu vore så att jag var ute efter en relation hade jag inte funderat på att jonglera med flera karlar samtidigt, nej då hade jag betat av i tur å ordning tills det sa "klick".
För tillfället vet jag inte vad jag är ute efter, jag vill nog mest bara ha skoj! Med vem jag har skoj är helt beroende på vad jag ska göra.
En vän till mig berättade "vi killar tycker inte om tjejer som träffar flera, vi vill ut och banka ner tjejen och släpa henne till grottan, vi killar vill inte dela tjej med någon annan" och när han berättade det så blev tankarna bara fler. Om jag nu skulle träffa flera samtidigt, påminna om att jag är singel och har ingen att rapportera till, om de killarna tänker så som min vän sa att män tänker så sårar jag dem om jag träffar dem samtidigt. På ett sätt kan jag säga att jag till och med medvetet sårar dem, skadar dem, då jag har vetskapen om vad de tycker om kvinnor som träffar flera.
Ja ja, om det nu är någon som vill träffa mig så kan du väl inleda med om du är ett grottmongo eller ej
[email protected]
Skriv redan i "subjekt" vilken typ du är så underlättar det för oss båda!
Kollektivet...
Jag bor tillsammans med min dotterspappa och tillsammans med en vän, vi är alltså tre vuxna, ett barn och en hund som bor här i huset. Jag har mer och mer börjat likna vårat boende med ett kollektiv. I går satt jag och A och åt frukost ihop... eller han åt och jag drack kaffe. Lite småprat som vanligt sen leder samtalet in på sex (som vanligt) Det hade likväl kunna varit vi alla tre som satt och åt ihop det hade inte gjort någon skillnad, samtalet hade ändå lett in på sex. Det kanske blir så när man bor tre vuxna singlar ihop?
Lite skämtsamt kallade jag kollektivet för "knullkollektivet" men det kan lätt misstolkas till att vi är några galna människor som helt obehindrat har ohämmat hippie-sex. Nej nu kallar jag kollektivet istället för "singel-kollektivet"
Vi pratar inte om att vi skulle ha sex med varandra, nej det är helt uteslutet! Istället leder samtalet in på vad vi gjort i helgen och med vem. Vad vi skulle vilja göra nästa helg och med vem. Så är det, vuxna människor knullar men få pratar om det.
Här i kollektivet är vi väldigt öppna med varandra och kan prata om allt.
Jag satt igår på A's säng och pratade med honom i nästan en timma. Vi pratade relationer, drömmar, förflutet, tipsade varandra, pressade varandra, ja det kändes underbart att kunna vara så öppen med en människa och dessutom med en människa som jag tidigare för några månadersedan var i en relation med. Nu istället satt vi där och pratade om våra nya liv, våra liv utan varandra. Vi var som två goda vänner, vi la undan vårat förflutna och tittade framåt istället.
Förhållanden
Vi gjorde allt tillsammans, var det fredag gick vi alltid ut tillsammans, bakis söndag åt vi alltid ihop, vi spelade innebandy i samma lag, vi tränade hunden tillsammans, vi gick på samma spelning, firade jul alltid ihop, tvättade tillsammans... ja så såg det ut med mitt ex. inte han som är pappa till min dotter utan ett tidigare förhållande. Vi gjorde fan allt ihop och förhållandet kantades av svartsjuka! Med mer erfarenhet i ryggsäcken ser jag tillbaka på det förhållandet som osunt, vi gav inte varandra svängrum att göra det vi själva ville utan det fanns alltid ett vi.
I mitt senaste förhållande har det varit jag som hängt kvar i ett vi, jag har haft önskan av att vi ska göra saker ihop men det har inte varit besvarat. Förhållandet tog slut efter ca 6 år tillsammans, och det tog slut nog mycket pga att vi klassiskt nog växte isär. Vi var inte intresserade av att göra saker ihop, vi planerade våra semestrar var å en för sig, vi båda längtade efter barnfria dagar dvs dagar där vi kunde vara själva, vi slutade umgås, vi åt knappt ihop och vi sov inte tillsammans.
Nu med ännu mera erfarenhet är jag mera klar på vad jag vill i mitt liv och i förhållande till andra. Jag vill inte fastna i en relation där man måste göra saker ihop, där man måste gå och lägga sig samtidigt, där man måste gilla samma saker, gilla samma filmer. Jag vill ha en relation där vi gläds åt varandras olikheter och är glad över att den andra har intressen som roar. Ett förhållande där det inte finns några måsten ingen kontroll eller svartsjuka, där jag kan vara Angelica, min egen som har mina intressen och mina vänner. Jag vill inte vara någons ägodel, jag vill vara fri. Gärna ändå ett förhållande där när vi ses är det vi, det är ett samspel en kemi, en förhandling där vi båda är ärliga med vad vi vill för det är endast ärliga ord som kan leda till ett förståelse hur den andra fungerar.
Jag kanske har en annorlunda syn på saker å ting i livet. Jag anser att jag är ansvarig för hur jag reagerar på vad en person gör. Om jag blir sårad är det inte endast den andres fel, jag har även mitt ansvar och tolkningsrum. I en relation så sätter partnerna ofta krav och förväntningar på varandra, förväntningar på hur relationen ska se ut växer omedvetet fram i samma sekund som förhållandet blir uttalat. Det som tidigare varit kravlöst blir nu fyllt med krav, hur ofta ska vi ses? vad ska vi göra? är frågor som ploppar upp när det blir officiellt. De inbillade kraven som tillsynes finns från omgivningen puffar på och helt plötsligt ska saker å ting vara på ett visst sätt. Vad andra tycker blir nu helt plötsligt aktuellt.
Nej jag vill inte fastna i det. Jag vill ha en relation där ärlighet, frihet och eget ansvar genomsyrar hela förhållandet.
Ledig 4 dagar!
Förstår inte hur detta går till!?
Det känns som förra veckan jag var ledig 4 dagar i rad!
Nu är den här igen, långledigheten, luckan i mitt schema... det långa ledigheten som får mig att klättra på väggarna av för att det inte finns annat att göra.
Första dagen kommer jag njuta, jag kommer umgås med dottern, hälsa på någon vän, spela gitarr, kanske skriva lite.
Andra dagen kommer jag få ett städ och fixar ryck. Hela huset kommer dammtorkas, dammsugas, skuras, diskas, osv. Jag kommer tvätta och sortera.
Tredje dagen kommer jag få klåda av rastlösheten. Jag kommer försöka ringa runt till vänner men inse att de flesta jobbar. Jag kommer plocka undan hela tiden, jag kommer slutligen maila jobbet och tigga om att få komma och jobba.
Fjärde dagen kommer jag fast att jag egentligen skulle varit ledig jobba. Jag kommer ha tiggt mig till några timmar på jobbet med boysen, jag kommer må så bra!
Jag kan redan nu mail till jobbet i hopp om lite arbete ska dyka upp!
slut walk
Nu har "slut walk" börjat sprida sig till flera ställen och jag ser med glädje fram emot Sveriges första "Slut walk". För jag anser att jag ska kunna gå naken utan att bli antastad och våldtagen.
Om en person skulle bli utsatt för sexuelltövergrepp ska offrets klädsel inte ha betydelse i rättegång.
Kjolen ska kunna vara kort utan att det ska ses som en inbjudan till sex.
Kvinnor och män! Kom och följ med mig på en slut walk!
Hyllning till MVC
Eftersom jag varit gravid och fött barn så har jag haft mina vändor till MVC, där har det följt hela graviditeten och stöttat, peppat och självklart kollat så allt är som det ska. Varje gång jag var där under min graviditet gick jag bara raka vägen in i väntrummet och satt mig ner, bläddrade i någon tidning innan jag blev hämtad av min barnmorska. Inga kölappar, ingen väntan i flera olika väntrum och helt gratis!
Mödravården i Sverige är helt fantastisk och Gratis! Tänk vad fantastiskt! Jag hade en helt underbar barnmorska under min graviditet och fick gå på en jättebra föräldrautbildning. Sen under förlossningen fick jag träffa tre underbara barnmorskor, en trevlig undersköterska och en barnmorskestudent. Jag har aldrig tidigare skrivit om min förlossning och tänker bara nämna att den var fantastisk men det mycket pga de fantastiska människorna som stöttade mig, badade mig, gav mig milkshake, höll mitt hår när jag kräktes, masserade mig, gav mig akupunktur, även hon som la kvaddlarna (tog ingen bedövning utan bara kvaddlar) ja alla dem har jag att tacka!
Nu idag var jag förbi MVC för första gången sen graviditets-resan. Det är precis som för 2 årsedan, bara att kliva in och sätta mig i soffan och vänta på att bli hämtad. En stund senare går jag därifrån med uppdaterat skydd och cellprov lämnat och ingen fråga om betalning eller sjukförsäkring!
Alla mina kvinnligavänner! Jag hoppas ni kikar förbi MVC ni oxå och lämnar det där cellprovet! Tjejer ett litet prov var tredje år är inte är så farligt då konsekvenserna av en oupptäckt förändring kan leda till väldiga tråkigheter. Jag nämner detta med erfarenhet av att själv haft en elakcellförändring som upptäcktes på en rutinkontroll för 5 årsedan...usch!
Poke, poka
För ett inte allt för längesen förflutet kunde man poke (men i sveriga sa vi poka) någon på facebook. Av någon anledning fick jag för mig att poka någon innebar något sexuellt. Pokeade gjorde man bara när man var intresserad av någon men inte vågad adda den som vän, lite som "råka" stöta till någon på krogen.
-Whhoopsy nämen oj förlåt! Hej förresten jag heter Angelica. Funkade ibland ska jag tillägga.
Nu har det sen en tid bytt namn från poke till puffa på fejjan. Nu puffar du helt enkelt någon istället för att poka. Det är 8 personer som "puffat" mig på fejjan, vad vill de?
Vill de ligga? Vill de retas? Vill de att jag ska puffa tillbaka?
Förut brukade jag puffa tillbaka men det blev bara en tillbaka puff på det och sen var det igång fram å tillbaka. Inte det minsta trevligt, lite tillbaka till högstadiet då jag gick i 7an och Torgny i 9an puttade mig. Jag puttade tillbaka sen BLAAM puttade han in mig i ett skåp. Sedan lyfte han upp mig lilla mig och kastade iväg mig till Emil som i sin tur kastade tillbaka mig till Torgny (jag var väldans liten i 7an) Efter det var jag så jäkla kär i Torgny! Så om putta och puffa är synonymt kanske är då puffa, poke är vägen till förälskelse?
Helt enkelt har facebookutvecklarna pratat med Torgny och han har berättat om historien när han puffade/puttade mig så var det en bra inledande gest för att få mig att bli intresserad och tonårsförälskad... eller så kanske vi alla har våra historier om hur vi blev puffade och vips så fanns det en nyfikenhet, ett intresse.
Dikter, poesi, texter?
För två inlägg sen la jag upp en dikt... fan va kass den är! rena a la tidningen Glöd alternativt toa-klotter!
Nej får hitta mod och lägga upp ngn av mina andra texter, men jag är rädd för att bli missförstådd, sedd som deprimerad, självmordsbenägen, destruktiv.
Min ångest får jag ner på papper genom en spretig handstil landar de på raderna.
Jag tömmer mig på ångest och lämnar depressionen i min röda skrivbok.
Mitt lilla jag mår bra
mitt lilla jag är nöjd
mitt lilla jag är friskförklarad
Min ångest har rymt från kroppen och lämnat mig fri från destruktivitet
Jag tömmer mig för att få plats med nya upplevelser, stora som små
Mitt lilla jag mår bra
mitt lilla jag är nöjd
mitt lilla jag är friskförklarad
Trött
Igår kväll började påfrestande, jag skulle ut och cykla med hunden när helt plötsligt pappan till min dotter säger att han måste iväg... det var inte det att han var tvungen utan mer att han inte ville vara hemma. Det känns som om jag blir tagen föregivet; bara för att jag är hemma så ska jag kunna ta hand om dottern.
Igår kväll var det inte "min" kväll, det var hennes pappa som skulle ha nattvaken och läggningen. Helt plötsligt så ändrar han sig och han ska iväg, helt utan att fråga om vi kan byta eller om jag har planer. Han bara informerar att han ska sticka. Jag hade planer, kanske inte så storslagna och definitivt inga planer som inte kunde ändras men dock hade jag planer. Jag älskar att vara själv när det är självvalt. Jag tycker om att cykla med hunden, sätta mig någonstans och skriva, ta en promenad på stan, fotografera, sitta å rita och även om jag kan göra det närsom så behöver jag min tid där jag kan ladda batteriet. När jag flyttar och bor själv kommer jag kunna få dessa ensamma stunder när dottern sover. Jag kan inte ge mig ut och cykla men jag kan sitta hemma och skriva. Jag längtar till dessa ensamma nätter.
Planen var att jag skulle sova hos H inatt men istället hamnade jag hos E. Jag hittar nämligen inte hem till H om jag inte tar bussen och bussen hade slutat gå. E snarkar men det gör mig ingenting, tycker det är lite gulligt.
Till E
Fortsätter andas, tar djupa andetag
Försöker vara oberörd och hård varje ny dag
Har sårats och med tiden härdats till stål
Sanningen är den att jag tagit mer än vad jag tål
Men allt raseras för konstruktionen är svag
Letar bland spillrorna och du kan finna lilla jag
Tack för att du finns så jag kan tycka om dig