Vakna med dig mitt hjärta
Jag vaknar av att jag är den stora skeden och du den lilla. Känner efter i ryggen och konstaterar att så här har vi nog sovit hela kvällen, varför skulle jag annars känna mig så stel.
Du ligger i min famn.
Jag tycker inte om att vara den storaskeden jag föredrar att vara den lilla som blir omsluten men med dig så spelar skedstoleken ingen roll.
Snarkningarna som jag somnade till igår för fortfarande kvar; ytliga, små och försiktiga snarkningar. Andetagen är långsamma och tunga, jag älskar ljudet av sömn det är så rogivande.
Jag tittar på dig där du sover, drar handen genom din morgonfrisyr. Nu är det dags för mig att vända mig om, ryggen klarar inte denna liggställning mera. Hinner bara ligga vänd ifrån dig någon minut innan jag märker att du vaknar och med din hesa morgonröst säger:
-Mamma, titta bolibompa.
Kommentarer
Trackback